someday you will find me, caught beneath the landslide, in a champagne supernova in the sky
Från tentaångesten till influensa. Vad hände där emellan?
Skönt att den sista översiktskursen är slut. Det känns som om det gick bra i alla fall, eller så känns det som om det måste ha gått bra i alla fall. För jag har ingen lust - what so ever - att göra om den i Juni. Men nu är det arkivsnokande, silkesvantar och 17 grader celsius som gäller. Allt för en B-uppsatts skull. Ja ja ja. Skolan går på som vanligt. Förutom det där med influensan.
Richard Ashcroft - Sweet Brother Malcom eller Stereophonics - Mr. Writer? Vi är garanterat helt oöverens om tillfället och det vet du Alfred! Men bägge två är riktigt bra! Och det vet vi bägge.
Varför kan man inte få biljetter med lite stil i dagens Sverige? Varför ska allihopa se ut som en misslyckad regnbågsteckning från lekskolan? Varför kan inte ens speciella upplevelse få bekräftas genom ett vackert bokmärke. Varför ska allt vara så jävla fult och allmänt trisst för.
Hursomhelst så införskaffades plåtar till Morrissey på Hovet. Hursomhelst så kommer det att bli en upplevelse. Men biljetterna är lika sverige-fula ändå.
*****
"To be honest, I wonder that myself sometimes. After the game, when I'm sitting in the changing room, we've won and I know I've played well, that's when I enjoy it. But while I'm playing and we're winning, I can't wait for it to end." Jamie Carragher
Precis så känns det när jag tittar på fotboll. Det är endast en lång lidelse och väntan på att det ska ta slut.
Från förlusten mot Chelsea till två riktigt härliga vinster mot Arsenal and ManU. För att sedan förlora mot Benfica i Champions League. Life is a Roller coaster. Men tillbaka till matchen mot manYoo. En sån skön känsla att slå ut mancs från FA-Cupen och att vinna en match mot dem igen. We're in Europe and havin' a laugh! Nu till helgen så kommer "manciteh" till Anfield och åker förhoppningsvis hem till manchester med lika många poäng som de kom med. Tyvärr så får inte Fowler spela mot dem, för det hade varit skönt om han fått sänka dem. Annars så gillar jag citeh [okej då, City] en del i alla fall, då de har den sunda uppfattningen att hata grannklubben.
I helgen, efter tentan på fredagen och FA-Cupen på Lördagseftermiddagen, så var jag och Per på Marie Laveau och Magnus Carlsons klubb Bangers'n'Mash. Kvällen började riktigt skönt med bra musik på golvet och trevligt barhäng. En del gamla ansikten, vilka alltid är trevliga att träffa. Men varför? Varför ska det börjas spelas rave efter att klockan passerat midnatt? Fattar inte alls. På med The Stone Roses eller The Smith så dansas det ändå. I alla fall mina taniga och håriga anglofiliska ben. Synd, men ändå en lyckad kväll. På tuben hem så satt dessutom Thomas nya tjej och sjöng Oasis låtar för oss. Åh gud vad det lät vackert när man var så där lagom berusad klockan 03.00 på en tunnelbana hem, genom en kylig februari natt i sthlm.
Arctic Monkeys - Whatever People Say I am, That's What I am Not
Till min förskräckning eller förtjusning så har AIK hemmapremiär samma dag som Morrissey spelar på Hovet. Och det jag hoppas på [för då kommer det att bli en grym dag] så är det en tidig Söndagsmatch. Jag längtar till ölen på Caffrey's innan fighterna, till att se fotboll live och träffa gamla vänner och stöta på bekanta. Ses på ett kylslaget Skytteholm innan dess!
The Stone Roses - Sally Cinnamon
Skönt att den sista översiktskursen är slut. Det känns som om det gick bra i alla fall, eller så känns det som om det måste ha gått bra i alla fall. För jag har ingen lust - what so ever - att göra om den i Juni. Men nu är det arkivsnokande, silkesvantar och 17 grader celsius som gäller. Allt för en B-uppsatts skull. Ja ja ja. Skolan går på som vanligt. Förutom det där med influensan.
Richard Ashcroft - Sweet Brother Malcom eller Stereophonics - Mr. Writer? Vi är garanterat helt oöverens om tillfället och det vet du Alfred! Men bägge två är riktigt bra! Och det vet vi bägge.
Varför kan man inte få biljetter med lite stil i dagens Sverige? Varför ska allihopa se ut som en misslyckad regnbågsteckning från lekskolan? Varför kan inte ens speciella upplevelse få bekräftas genom ett vackert bokmärke. Varför ska allt vara så jävla fult och allmänt trisst för.
Hursomhelst så införskaffades plåtar till Morrissey på Hovet. Hursomhelst så kommer det att bli en upplevelse. Men biljetterna är lika sverige-fula ändå.
*****
"To be honest, I wonder that myself sometimes. After the game, when I'm sitting in the changing room, we've won and I know I've played well, that's when I enjoy it. But while I'm playing and we're winning, I can't wait for it to end." Jamie Carragher
Precis så känns det när jag tittar på fotboll. Det är endast en lång lidelse och väntan på att det ska ta slut.
Från förlusten mot Chelsea till två riktigt härliga vinster mot Arsenal and ManU. För att sedan förlora mot Benfica i Champions League. Life is a Roller coaster. Men tillbaka till matchen mot manYoo. En sån skön känsla att slå ut mancs från FA-Cupen och att vinna en match mot dem igen. We're in Europe and havin' a laugh! Nu till helgen så kommer "manciteh" till Anfield och åker förhoppningsvis hem till manchester med lika många poäng som de kom med. Tyvärr så får inte Fowler spela mot dem, för det hade varit skönt om han fått sänka dem. Annars så gillar jag citeh [okej då, City] en del i alla fall, då de har den sunda uppfattningen att hata grannklubben.
I helgen, efter tentan på fredagen och FA-Cupen på Lördagseftermiddagen, så var jag och Per på Marie Laveau och Magnus Carlsons klubb Bangers'n'Mash. Kvällen började riktigt skönt med bra musik på golvet och trevligt barhäng. En del gamla ansikten, vilka alltid är trevliga att träffa. Men varför? Varför ska det börjas spelas rave efter att klockan passerat midnatt? Fattar inte alls. På med The Stone Roses eller The Smith så dansas det ändå. I alla fall mina taniga och håriga anglofiliska ben. Synd, men ändå en lyckad kväll. På tuben hem så satt dessutom Thomas nya tjej och sjöng Oasis låtar för oss. Åh gud vad det lät vackert när man var så där lagom berusad klockan 03.00 på en tunnelbana hem, genom en kylig februari natt i sthlm.
Arctic Monkeys - Whatever People Say I am, That's What I am Not
Till min förskräckning eller förtjusning så har AIK hemmapremiär samma dag som Morrissey spelar på Hovet. Och det jag hoppas på [för då kommer det att bli en grym dag] så är det en tidig Söndagsmatch. Jag längtar till ölen på Caffrey's innan fighterna, till att se fotboll live och träffa gamla vänner och stöta på bekanta. Ses på ett kylslaget Skytteholm innan dess!
The Stone Roses - Sally Cinnamon
posted by Daniel at 12:46 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home