Fr?n Machiavelli till Oasis
Om Machiavelli hade levt idag, hade han varit tjuv eller polis? Hade han varit herre eller tiggare?
Den gröna duken och de blanka bollarna bland rök och öl. Starka lampor i en mörk lokal. Sönderslagen näsa i dörren. En croupier som lockar med en oklanderlig skönhet. Tom Waits stönar ut sina visdomsord ur högtalarna. Ännu en h?rd match i nineball innan vi g?r hem. Den polerade biljardkön l?g i min hand som om jag aldrig hade gjort n?got annat. Men kampen med brandmannen var h?rd. Han hade en eld i spelet. Och i livet. Det var vad den finlandssvenska 50-tals tjejen, rökandes cigaretter som Sharone Stone. De h?rda blickarna fr?n de mystiska figurerna fr?n de andra borden, kändes. Men de studsade av mig, likt gl?pord fr?n en stum. Jag sänkte nian med en l?ng stöt. Och en segerfanfar stönades ut fr?n högtalarna. Fr?n "Closing time". Och det var precis vad det var. Och vi gick hem. Jag och Emma.
Hur kan vissa händelser, obetydliga enligt m?nga, fastna i minnet, medan andra viktigare försvinna likt snön i Maj?
En kväll förra hösten kan kännas mer levande och nära än g?rdagen. Är det s? livet är? En kamp att klamra sig kvar vid forna händelser? Eller är minnena en uppmaning att g? ut och f?nga dagen? Carpe diem! F?nga livet. Ja, varför inte?
Ett tidsfördriv att dö för. Eller ett tidsfördriv att leva för? Varför fördriva den tid som man har. Är det för att man vill tänka tillbaka p? den tid som flytt? Smaka p? de minnen man har...
Nu har man lagt ännu en termin till handlingarna. Och den nya har redan börjat. Det är rätt skönt att vara ig?ng med den här terminen. Att komma ig?ng med föreläsningar igen, att komma ut igen. P? allvar. Och p? vägen hem fr?n föreläsningen s? köpte jag en kvällstidning och undrade p? en g?ng varför jag gjorde det. Det st?r ju endast en jävla massa skit och skvaller. Om allt. Men mest om inget. Fast det verkar som det är det som folk vill ha idag. Eller har det alltid varit s?? Jag vet inte. Och föresten, vem är jag att säga vad som är skit och vad som inte är det. Likt en "Idol-jury" som dömmer. Allt. Och inget.
*****
Längtar till p? Söndag s? att man f?r se p? fotboll igen. Denna g?ng bär det av ner till Portsmouth och FA-Cupen för Liverpool. Smaka p? det namnet; Portsmouth. Bilderna av en sliten och ruffig hamnstad kommer upp. Smuggling fr?n och till kontinenten. Pubar och barer där man inte fr?gar n?got. Var det inte därifr?n Charles Dickens kom? Det kan hur som helst inte bli annat än avancemang för Liverpool. Det blir vinst med 2-0.
*****
Imorgon blir det Hovet. Och Oasis.
*****
S? just nu spisas: Oasis - Fr?n Definitly Maybe till Don't Believe The Truth
Men jag kan inte l?ta bli att spela Stone Roses ocks?...
Den gröna duken och de blanka bollarna bland rök och öl. Starka lampor i en mörk lokal. Sönderslagen näsa i dörren. En croupier som lockar med en oklanderlig skönhet. Tom Waits stönar ut sina visdomsord ur högtalarna. Ännu en h?rd match i nineball innan vi g?r hem. Den polerade biljardkön l?g i min hand som om jag aldrig hade gjort n?got annat. Men kampen med brandmannen var h?rd. Han hade en eld i spelet. Och i livet. Det var vad den finlandssvenska 50-tals tjejen, rökandes cigaretter som Sharone Stone. De h?rda blickarna fr?n de mystiska figurerna fr?n de andra borden, kändes. Men de studsade av mig, likt gl?pord fr?n en stum. Jag sänkte nian med en l?ng stöt. Och en segerfanfar stönades ut fr?n högtalarna. Fr?n "Closing time". Och det var precis vad det var. Och vi gick hem. Jag och Emma.
Hur kan vissa händelser, obetydliga enligt m?nga, fastna i minnet, medan andra viktigare försvinna likt snön i Maj?
En kväll förra hösten kan kännas mer levande och nära än g?rdagen. Är det s? livet är? En kamp att klamra sig kvar vid forna händelser? Eller är minnena en uppmaning att g? ut och f?nga dagen? Carpe diem! F?nga livet. Ja, varför inte?
Ett tidsfördriv att dö för. Eller ett tidsfördriv att leva för? Varför fördriva den tid som man har. Är det för att man vill tänka tillbaka p? den tid som flytt? Smaka p? de minnen man har...
Nu har man lagt ännu en termin till handlingarna. Och den nya har redan börjat. Det är rätt skönt att vara ig?ng med den här terminen. Att komma ig?ng med föreläsningar igen, att komma ut igen. P? allvar. Och p? vägen hem fr?n föreläsningen s? köpte jag en kvällstidning och undrade p? en g?ng varför jag gjorde det. Det st?r ju endast en jävla massa skit och skvaller. Om allt. Men mest om inget. Fast det verkar som det är det som folk vill ha idag. Eller har det alltid varit s?? Jag vet inte. Och föresten, vem är jag att säga vad som är skit och vad som inte är det. Likt en "Idol-jury" som dömmer. Allt. Och inget.
*****
Längtar till p? Söndag s? att man f?r se p? fotboll igen. Denna g?ng bär det av ner till Portsmouth och FA-Cupen för Liverpool. Smaka p? det namnet; Portsmouth. Bilderna av en sliten och ruffig hamnstad kommer upp. Smuggling fr?n och till kontinenten. Pubar och barer där man inte fr?gar n?got. Var det inte därifr?n Charles Dickens kom? Det kan hur som helst inte bli annat än avancemang för Liverpool. Det blir vinst med 2-0.
*****
Imorgon blir det Hovet. Och Oasis.
*****
S? just nu spisas: Oasis - Fr?n Definitly Maybe till Don't Believe The Truth
Men jag kan inte l?ta bli att spela Stone Roses ocks?...
posted by Daniel at 1:14 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home